Tålamod kära blogg-läsare!

Här kommer det efterlängtade modeinslaget som ni så tålmodigt väntat på!
Så här såg det altså ut, när jag TILL SLUT, uppenbarade mig i Gnesta i helgen!


Man skulle kunna säga att det var lite lätt rörigt precis när vi kom fram till tävlingarna, men eftersom jag satt kvar en i bilen och lät fotograferna ta sina obligatoriska "genom-bilrutan-shots" i ungefär en halvtimme, lugnade det sig lite när den första hetsen lagt sig!!

Carro lastade ur och gick undan, så att Falle inte skulle bli skrämd av uppståndelsen när jag tillslut klev ur bilen! Därefter lyckades Carros mamma och Maria mota undan hopen av FANS och fotografer så att jag till slut kunde få upp dörren och kliva ur bilen! Väl ute tilltog hysterin igen, så det var bara att snällt vänta tills alla fått sina bilder och atografer innan vi kunde återgå till Carros vad-det-nu-va-för-oviktigt-hon-skulle-göra-där!

I alla fall, nu var det ju inte henna vi skulle prata om utan.......... MIG!!!


Efter långt och moget överläggande hade jag äntligen lyckats få ihop min enastående garderob, dagen till ära, (man vill ju gärna att Carro ska få sola sig lite i glansen när hon får följa med mig på tävling!!)

Fast,.......när jag tänker efter? var det inte alls "långt och moget övervägande" faktiskt. Det är lite svårt att förklara för en oinvigd, men när man är ett mode-orakel som jag, är det mer som att det bara kommer till en liksom. Det är liksom bara en gåva man jag besitter, lite som att vara synsk, eller president eller nåt!! Fattar ni? Jag kan liksom inte förklara det på nåt bättre sätt!

Hur som hellst. Det här, var i alla fall vad min inre röst talade om för mig att jag skulle ha på mig vid den här, annars så ur-trissta tillställning!

(-Man kan ju liksom (utan att skryta) säga att JAG har vigt mitt liv åt att förgylla tillvaron för er som är mindre bemedlade vad gäller FASHION. För vissa av er kan det här säkert låta som en enorm uppoffring, men för MIG är det en uppoffring värd all MIN mödan och MITT slit. Det är något JAG gärna ger till er. och det gör jag helt utan, att över huvud taget, tänka på MITT eget välbefinnande!)


Jag ska nu dela med mig, till alla MINA trogna läsare, innan pöbeln får det serverat på löpsedlar, mittuppslag och i reklampauser!

När jag med förbundna ögon först kastade mig i tvätthögarna, sa min indre röst, -Ta en tröja, ta en tröja!! Jag hittade genast en blå-rutig, och kände hur 2012 det var. -Jag är ju ett år före som ni kanske har förstått.
Precis den här nyansen av blå är helt rätt om man vill utmärka sig och vara "SPECIAL", som jag är!!!!



Här är det dock väldigt viktigt att inte tumma på bra kvalite och superb passform. Det viktiga är, att det framhäver MIN välbyggda kropp!!!

Efter att åter ha paddlat omrkring en stund bland mina smutskläder, hörde jag ett vagt men distinkt -Byxa, byxa! Min hand scannade högen, som på en hammarhaj på jakt efter muslor, och vipps så hittade jag ett par!!



Perfekt färgkombination, snitt och passform. Välskräddat och futuristiskt på en och samma gång liksom. Att den sen var rutig precis som tröjan var ju bara föööör "out there". Det hör man ju, (eller rättare sagt, mitt vältränade fasion-öra hör det,) rutigt och rutigt! Det låter ju till och med likadant! Då måste det ju liksom bara passa ihop!!

Som kronan på verket, en strumpa,....men inte vilken strumpa som helst, utan en GUBBSTRUMPA i nylon!
Färg, färg, färg tänkte jag?? Impulser och intryck snurrade i huvudet! Så kom det till mig, bara så där!!
Svart halvgenomskinlig.

Jag hittade inget jämt par som stämde, men det funkade ändå! Det enda var att den ena var aningens lite större och hade ett hål på hälen, men det är inte bra att vara för perfekt! Det skapar bara avundsjuka. Så här tror jag att dom såg ut i alla fall!



För att sammanlänka min fantastiska skapelse valde jag en huvudbonad av sällan skådat slag, -en keps!!

jag hittade en som jag tror var min, i någon färg. Färgen påminner på nåt sätt om sådana där bär som "mors lilla Olle" plockar i skogen, vad-dom-nu-heter!!!

Nytt och fräscht, och särskillt på mig! Först trodde alla att det var Tom Cruise som klev ur bilen, men till allas lättnad var det liksom jag! Det var ett riktigt "scare-moment". Men alla lugnade sig när dom fattade!

Jag vill inte avslöja hela min hemlighet, men jag kan bara ge er en liten hint om vad jag hade på fötterna.



Även dessa var utmärkt färgkoordinerade med den övriga outfitten!

Kan bara avsluta med att säga, -FULLKOMLIGT PERFEKT!

PEACE OUT FOLLOWERS!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0