KM...

....gick sådär.
vann första klassen! kom 3:a av 3 starter i KM klassen. grundomgången(LB) gick jättebra, var felfri och hade en bra känsla. omhoppningen(LA) var separat när alla hade ridit färdigt grunden. alla 3 gick till omhoppning. jag var först in, hade inte hittat någon banskiss på omhoppningen och hade inte heller hunnit gå den så frågade en fuktionär vad banan var när jag kom in och skulle starta vilket resulterade i att jag inte kunde banan när jag startade...som i sin tur resulterade i dåliga vägar...och 8 fel...dessutom var det min första LA. men fick i alla fall några bra språng. höjden kändes inge konstig alls så det var ju bra i alla fall!
tänkte på en grej...jag blir ju så himla förtvivlad om jag inte lever upp till dom kraven jag ställer på mig själv. jag blir först arg på mig själv men sen blir jag typ helt förstörd och går hem o gräver ner mig i mina fel o sönder analyserar allt jag gjorde dåligt. men vet ni vad, fuck alla mental coacher för dom skulle tycka jag var dum i huvudet när jag sa dethär men jag tror att det är detta som gör att jag går så snabbt framåt. det är sällan jag gör om ett misstag för jag går hem och terroriserar migsjälv med mina misstag och tänker så mycket på dom så nästa gång jag ska hoppa så gör jag allt för att inte göra om det misstaget vilket gör att jag går snabbare framåt än någon som ba "äschhh det går säkert bättre nästa gång" o ba tar nya tag o låssas som om ingenting hade hänt. i böcker så står det ju lixom att man ska tänka på det som gick bra och bara fortsätta på den vägen men jag tror inte en sekund på det eller på något som har sagts på dom mental träningarna jag har varit på. jag tror att det är bra att gräva ner sig i sina misstag. jag mår ju jättedåligt när jag inte har presterat på topp vilket i sig kanske inte är så bra MEN som jag har sagt hundratjugio gånger nu så tror jag att det finns en anledning till att jag har lyckats vinna alla domdär rosetterna som hänger på min vägg...
jag har försökt att börja tänka positivt istället för att deppa ihop men det funkar inte så jag har gett upp hoppet om att ja nånsin ska bli en muntergök när det har gått dåligt.
nu har jag pratat färdigt om det. men innan jag drar måste jag bara visa er (eftersom jag tror att ni sprängs av nyfikenhet nu) hur jag och jakob SMSar...det är nämligen olidligt vad det är spännande att få sms av mr hessius.
så, nu får ni fan va nöjda, dethär är nämligen exklusiva grejer...
och sen är jag också oerhört stolt att jag har lärt jakob säga PEACE OUT när han drar. mohaha :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0