:

Som jag skrev i går var jag på intervju på en liten ridskola i Täby.
Som ni alla vet var det ett riktigt j-vla skitväder i går, vilket inte bäddar för någon vidare angenäm kännsla när man ska gå och kolla nytt jobb!

Eftersom jag inte har någon bil än var det bara att snällt ta dom lokala färdmedel som Stockholms stad erbjuder. Resan var inte något större problem. En liten tur med t-banan och 15 minuter med buss var allt som krävdes! Men som jag nämnde tidigare var ju vädret inte något vidare, vilket gav en känslan av att man var på vildmarkstur till Jokkasjärvi! Snön anföll horisontellt och jag önskade att jag hade hafft ett span med slädhundar till mitt förfogande för att underlätta mina strapatser.

Väl där kändes allt lite lättare dock.

Ridskolan var jättegullig. Den är belägen på en privat gård ute i Täby och betår av 4 små, separata stallar. I det största av dom står dom flesta lektionshästarna som nästan alla är A eller B-ponnyer! En del av dom var så små och så jäkla söta så jag har aldrig sett på maken!! Finns det så små ponnyer??? I dom övriga stallarna var det blandat lektionsponnyer, privatponnyer, samt gårdens egna tävlingshästar.

I tjänsten ingår även att man skall ta hand om, och utveckla, deras stora framtids-stjärrna. En 5-årig halvblodshäst på 1.78. Jävla tur för mig att jag har hafft en monsterhäst själv så att man är van att sitta högt! Dom har en proffsryttare som ska tävla hästen, så att den får en så bra hopputbildning som möjligt. Den som tar/får jobbet ansvarar för det dagliga arbetet med hästens utbildning , samt vara ryttare behjälplig vid träning och tävling.

Hela upplägget med deras tävlingshäst känns som en extra sporre i beslutet om tjänsten! Hästen var så klart mycket trevlig att rida. Förutsättningarna finns ju där, så det kan bli en spännande utmaning. Har inte hafft en unghäst på länge utan bara suttit och harvat runt på dåligt ridna äldre hästar! Skulle vara spännande att se hur utvecklingen fortskrider om man får göra jobbet från börgan! Då visar det sig nog ganska kvickt, om ens ridkunskaper verkligen håller måttet eller ej!

Efter att vi pratat en stund börgade dom första eleverna dyka upp. Jag stod med på första lektionen för att se hur dom undervisar. Sedan var det min tur att visa vad jag gick för! Lektion nr 2 fick jag starta vilket var kul. Var ju ett litet tag sedan jag stod där och gastade! Våra undervisningssätt skiljde sig en smula så eleverna såg lite konfunderade ut och jag vet inte riktigt om dom hängde med i mina resonemang. när man byter instruktör tar det ju alltid en stund att fatta var instruktören vill komma med allt sitt svamlande. Hon som äger ridskolan verkade dock nöjd. Jag gjorde bara som jag alltid gjort utan att försöka anpassa mig till deras metoder. Jag vet av erfarenhet att mitt sätt att undervisa är det sättet som funkar bäst för mig, och de måste jag ju följa. Behöver man ändra mitt sätt för att vi ska hålla samma linje och instruera likadant, får man ordna det senare.

Sedan fortsatte grillningen genom att jag själv fick inta en plats i sista gruppen med dom bästa eleverna. Där red jag unghästen som ingår i arbetsuppgifterna. Ägaren ville, efter en stund, att jag skulle galoppera av honom så att han fick upp värmen lite. Dom andra lämnade plats på spåret så att jag kunde få fritt svängrum för min stora oceanångare. Sedan bad ägaren mig att trycka på honom lite, hon vet nämligen att han börgar bocka när man gör det, vilket han också gjorde! Jag sparkade på honom lite till så att han skulle galoppera i stället för att studsa runt utan att ta någon större notis om det hela. Ägaren var nöjd och mandomsprovet var avklarat för min del! En annan tjej som varit på intervjuv dagarna innan mig hade varit lite orolig och aningen rädd för honom och var därför inte aktuell för tjänsten trotts att hon hade varit jätterar och trevlig och enormt duktig med barnen!

Alla var mycket trevliga, gården var urfin, ponnyerna gulligare än nåt jag sett på länge, och vi kom väldigt bra överens kändes det som. Av SMS-et jag fick skickat till mig, innan jag klev av t-bananen hemma i stan igen, förstod jag att dom var nöjda med mig och ville förtsätta förhandlingarna. I sitt meddelande skrev hon dessutom att hon ville skicka mig på RIK-kurs till strömsholm i sommar, så jag kan ju inte ha gjort ett så jävligt intryck, eller så var det precis det jag gjorde!!!! Även jag var mycket nöjd och kände mig inspirerad på vägen hem.

Nu återstår bara den sista, och för mig, mest traumatiska delen, nämligen att komma till skott samt att diskutera lön, utan att måla fan på väggen. Vi bestämde att vi skulle höras om ett par dagar så att jag hinner tänka lite.

Så långt allt väl!!!
Fortsättning följer.