Hästjobb!!


Saker ni inte visste om mig!

När jag gick på gymnasiet hade jag ett sabbatsår mellan ettan och tvåan. Under det året bestämde en kompis och jag att vi skulle jobba med hästar, för det var det enda vi ville göra i hela världen!
Vi började med att åka till ett försäljningsstall i Skåne. Gubben som hade det åkte och hämtade hästar varje vecka, och "GOD KNOWS" var fan han fick tag i dom! Den ena var värre än den andra, och han hade ingen aning om var dom kom ifrån, eller vad det var han hade med sig hem!!!

Man kan säga att det var med livet som insats varje gång man skulle rida en ny häst. Vi bodde typ i en liten sommarstuga utan värme och jobbade 7 dagar i veckan. Vi var för det mesta lämnade vind för våg, och hästarna kom och lämnade gården med ungefär samma intervaller! Vår utveckling var ungefär på Noll kan man säga!
Vistelsen blev inte så långvarig, och vi sökte oss till ett nytt ställe.

Stall nummer två låg i Göteborg hos "familjen Emanuelsson." Dom hade två döttrar, Anna och Lotta, som båda var jätteduktiga och tävlade ponny på högsta nivå på den tiden. Lotta, är samma Lotta, som i dag heter Björe i efternamn och är verksam på "Jump Club" tillsammans med Sylve Söderstrand, -för er som är lite namnkunniga! Det är även hon som brukar kommentera hästhoppning på SVT tillsammans med Janne Svanlund, som tyvärr gick bort för ett tag sedan.

Dom hade i alla fall ett helt stall fullt med ponnyer som dom tävlade på, ca 15 st eller vad det var. Där var allt jätteproffsigt och välorganiserat, men skitjobbigt. Vi jobbade sex och en halv dag i veckan, från 7 på morgonen, till 8 på kvällen ungefär. Deras pappa var dessutom "aningen speciell" skulle man lugnt kunna säga!! Lite som en blandning mellan "Leif G W Persson" och "Arga kocken" på TV4, och då är "Arga kocken" en mycket lätt underdrift. Jag skulle lätt kunna jämföra med någon mycket värre. Jäääääävligt lynnig och med en stämma som signalhornet på en Finlandsfärja!

Där stod vi inte ut i mer än ca 3 månader innan vi gråtande hoppade på tåget tillbaka till Stockholm, och lovade oss själva att ALDRIG mer jobba med hästmänniskor igen, ett löfte som jag önskar att jag hade hållit livet ut. Men man glömmer så fort, bara för att, gång på gång, bli påmind igen!

Här är i alla fall gården vi jobbade på. Numera är det deras lillasyster "Emma Emanuelsson" (döpt efter pappa som också kallas för Emma, -hörde jag HYBRIS??) som håller till på gården. På filmen är det dock mellansyster Anna, som vi var hästskötare åt på den tiden det begav sig, som håller i träningen.
Gården var, och är fortfarande jättefin. Dom har både byggt ut, och byggt om, sedan vi var där, men det ser ungefär ut som det gjorde då.

Det är med skräckblandad förtjusning jag tittar på det här klippet. Men hur jag än vrider och vänder på det, tror jag aldrig att jag lärt mig så mycket någonstans, på bara 3-månader! - Men det kostade på mentalt!!!!

– Till exempel, hur man tvättar en 6-hästars lastbil (både utvändigt och invändigt, för hand) på alra mest,
1 timma. Efter varje j-vla träning eller tävling! . . . . . - ja sa FÖR HAND!!!



Typ en sån här!!!!

Jag blir ap-stressad och svettig bara jag tänker tillbaka på det!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0